Drakarna över Helsingfors är ett episkt släktdrama som skildras ur pojken Rikus ögon. När vi möter honom första gången är han i 30-årsåldern och hans äldre bror har nyss dött. Riku betraktar sitt liv i backspegeln och vi får följa med tillbaka till hans beskrivning av sin uppväxt. Filmen tar oss tillbaka till 60- och 70-talen.
Familjen som skildras här är en medelklassfamilj med en driven affärsman som fader och tre ungdomar som slår in på olika vägar under sin ungdom. Den äldste sonen Dani är intresserad av rockmusik och trotsar sin fader som han tycker är en kapitalist. Pappan Henrik vill att Dani ska fortsätta hans framgångsrika arbete inom hans svärfars företag.
Yngste sonen Riku ser upp till sin äldre son och kan allt om rocklegenderna och deras texter utantill. Något som Dani brukar förhöra honom på. En hel del rockmusik, från 60- och 70-talen främst, spelas under filmen. Rikus bästa vän är Robin (Alexander Skarsgård) och de träffar på skolgården ett affärsgeni vid namn Sammy som kommer växa sig stor under 80-talet.
Handlingen hoppar fram och tillbaka i tiden på ett ganska hackigt och rörigt sätt. Från en radiostudio hörs Danis röst som talar till Rikus samvete. Riku kör en bil och tänker igenom sitt liv. Sen hoppar filmen till olika tidsperioder under Rikus liv.
Alexander Skarsgård gör en tragisk men underhållande karaktär som Rikus kompis Robin Åström. Han har höstsvans, festar hejdlöst och pratar flytande finlandssvenska. Lina Perned (Ha ett underbart liv, Naken) syns också till i en mindre roll som Rikus vän Kattis. Huvudrollen spelas av Pirkka-Pekka Petelius.
Drakarna över Helsingfors är en berättelse om en identitetskris, om att bli vuxen och förstå sin uppväxts betydelse för skapandet av sin identitet. Vänskap och släktens betydelse blir också centrala tema. Samtidigt tar den upp den identitetskris som den ekonomiska krisen under 90-talets början gav upphov till för många som tidigare kämpat sig fram till rikedom.
Peo Sandholm
Patrik Boström
Finlandssvenska komisk?
Må så vara, men Rikssvenskan (”Vattusvenskan”) den som talas i Sverige. Hur är det med den då???
Här i Finland brukar vi skratta o gråta, ganska så ofta; ”Herregud, hörde du. Igen, svenskarna kan inte uttala svenska. Bor själv i Åbo (inte i ”Åbbo”, som ni säger). Huvudstaden heter Helsingfors, inte ”Hellssingfåss”. Vi betalar med Euro inte ”Evvro”. Och i Sverige finns en stad som heter Kristianstad, så uttalar vi det; inte Kriscjannsta. Eller män vid namn Kristian i Sverige, heter dom också ”Krischan”? Nej, nu får du nog ”ge dej”, som ni säger. Ovanstående bara toppen av isberget!