Film, Recensioner, Stockholms Filmfestival

Fahrenheit 11/9

Betyg 3/5

Titeln för Michael Moores nya film är en passning till den mest inkomstbringande dokumentären någonsin, Moores egna Fahrenheit 9/11 om terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Nu tar han istället avstamp den 9 november 2016 då Trump chockade USA och världen med segern i presidentvalet över Clinton. Eller var det bara en dröm, undrar Moore precis som i den tidigare filmens öppning.

Flera teman från hans satiriska dokumentärfilmer knyts ihop. Korruptionen i Washington, arbetarklassens utmaningar i Rostbältet, skolskjutningar och så Michael Moores förmåga att placera sig själv i centrum av allt. Han visar upp hur han träffade Donald Trump för länge sedan tillsammans med en annan kontroversiell figur Roseanne Barr i hennes kortlivade talk show. Då sa Trump att han hoppas att Michael Moore inte kommer göra en film om honom en vacker dag. Ja du… den dagen har nu kommit.

Michael Moore har i Fahrenheit 11/9 precis som tidigare satt fingret på vad vänstern och demokraternas gräsrötter är upprörda över för tillfället, men som inte fått bred uppmärksamhet i media än. Nu blir det lite för många ämnen som ska hinnas med och filmen hade antagligen vunnit på starkare fokus, utan hela den långa introduktionen om presidentvalet som jag antar att de flesta känner till.

Humorn är också ganska nedtonad och Moores patenterade stunts har tappat sitt chockvärde. Möjligtvis har den satir som drivs kring politik varje kväll på late night talk shows i USA gjort åskådarna mätta till slut.

På ett sätt har inte mycket hänt sedan genombrottet med Roger & Me 1989. Moore besöker Flint, Michigan igen där han gjorde den filmen. Den ekonomiska situationen där har knappast förbättrats, staden har mer eller mindre övergivits. General Motors får vara med på ett hörn denna gång också, men nu är det republikanske guvernören Rick Snyder som pekas ut som bad guy för att ha orsakat krisen i Flint med bly i kranvattnet. Och så riktas en känga mot dåvarande presidenten Obama, som invånarna satte sitt hopp till när vattnet inte blev bättre.

Ett annat allvarligt tema som får stort utrymme i filmen är demokratin, eller rättare sagt bristerna i representativ demokrati i USA. Han pekar speciellt på att elektorsrösterna inte fördelas efter hur folket röstar. Hillary Clinton vann nästan 3 miljoner fler röster än Donald Trump 2016.

Demokratiproblemen kopplar Moore ihop med en tillbakablick på hur Hitler kom till makten (han vann inte heller en majoritet av rösterna) och viftar ett varningens finger om Trump.

I mellanårsvalet 2018 som nyss avslutades vann flera av personerna som medverkar i filmen (Alexandria Ocasio-Cortez tex i New York, dock inte Richard Ojeda i West Virginia). Den blåa vågen blev större än på flera decennier i representanthuset, men i senaten utökade republikanerna makten.

Parklands unga studenter som överlevde skolskjutningen på Stoneman Douglas High School är ändå de som lyser klarast av de som medverkar i dokumentären. Några framtidshopp i ett söndertrasat USA.

Peo Sandholm

Fahrenheit 11/9 visas under Stockholm Filmfestival 2018.

Regi: Michael Moore
Manus: Michael Moore
Med: David Hogg, Michael Moore, Alexandria Ocasio-Cortez, Donald J. Trump
Längd: 2 timmar 8 min
IMDb

Svensk biopremiär: 16 november 2018.

Publicerades