I väntan på återkomst: Arnolds 5 starkaste filmer

Arnold Schwarzenegger är som de flesta vet Governator i Kalifornien sen några år tillbaka. Hur mannen som uttalat repliker som ”You shouldn’t drink and bake” (Raw Deal, 1986) kunde bli politisk ledare för en av världens största ekonomier är fortfarande en av världshistoriens coolaste händelser. Men det är inte anledningen till att jag skriver det här. Anledningen är att Arnold har en cameoroll i Sylvester Stallones sanslöst lovande The Expendables som just nu håller på att filmas (släpps sent nästa sommar). Även om det inte rör sig om en riktig comeback räcker det ändå som språngbräda för att lista Mr. Universes fem bästa filmer.

1. Terminator 2: Judgment Day (1991)
Fortfarande den bästa storfilm det moderna Hollywood har producerat. Svettig, intensiv och tung bortom all förståelse. Arnold är utsänd för att beskydda den framtida motståndsledaren John Connor från ytterligare en terminator. Kampen mot det övermäktiga genomsyrar varje bildruta. Den förestående apokalypsen, modernare mördarrobotar, ett oförstående samhälle. Inte ens brittiska diskbänksrealister kan låta bli att ryckas med av den helt fantastiska scenen när Arnold jagar en lastbil på motorcykel. Den givna ram som Hollywood-filmer har ger Terminator 2 en känsla av fullständig perfektion. Bättre än så här kan inte den här typen av filmer bli.

2. Predator (1987)
Amerikansk actionfilm var som bäst på 1980-talet, och John McTiernan var en av dess främsta regissörer. Efter klassikern Die Hard gjorde han fantastiska Predator, som aldrig riktigt har fått det beröm den förtjänar. Precis som i Die Hard används en sluten miljö. Istället för en skyskrapa är det den sydamerikanska djungeln. Arnold och hans gäng med obeskrivligt vältränade legosoldater är ute på ett uppdrag som snart saboteras av en mördarvarelse från yttre rymden. En av de mest citatvärdiga filmerna någonsin. ”You saying that Blain and Hawkins were killed by a fucking lizard? That’s a bullshit psyche job. There’s two to three men out there at most. Fucking lizard.”

3. Commando (1985)
Naturligtvis kan inte en film från mitten av åttiotalet som heter Commando med Arnold i huvudrollen vara annat än grym. Han spelar en enmansarmé vars dotter blir bortövad. Resten är lika förutsägbart som hysteriskt underhållande. Skurken ser ut som läderbögen i Village People. Arnold gömmer sig bakom rosbuskar för att ta skydd från kulor. När han slåss mot en soldat från elitförbandet gröna baskrarna, konstaterar han att ”I eat Green Bereds for breakfast”. När han naglar fast en bad guy med ett stålrör mot en ångventil avslutar han jobbet med att säga ”let off some steam”. Vem kan leverera one-liners som Arnold? Ingen, that’s who.

4. The Running Man (1987)
Att korsa Arnold Schwarzenegger med science fiction har onekligen visat sig vara ett vinnande koncept. I en totalitär framtid spelar han en soldat som trotsar order och tvingas ställa upp i en TV-show där fångar flyr för sitt liv från framtidsgladiatorer. Ännu ett hagelregn av one-liners och väldigt underhållande scener. Som när allas vår guvernör har ihjäl gladiatorn Sub-Zero och hånar programledaren Killian: ”Here’s your Sub-Zero – now Plain Zero!” Perfekt att se på bakfulla söndagar.

5. Total Recall (1990)
Mer sci-fi! Nu tillsammans med regissören Paul Verhoeven, som också gjort Starship Troopers och RoboCop. Filmen är något av en raritet eftersom den både är bra och har Sharon Stone i rollistan. Arnold har konstiga drömmar om Mars och efter att ha försökt implantera ett minne av en semester dit går allt fel. Hans vänner blir fiender, frun förråder honom (Sharon Stone, såklart), och så vidare. Ganska komplicerad och originell handling tillsammans med trovärdig och snygg dekor på Mars. Allvarligare ton än de tre föregående filmerna på listan, men ändå riktigt stabil underhållning.

Och undvik: Red Sonja. Har du sett Conan-filmerna och insett att den första är bra och den andra ganska kass men ändå kul? Gå inte in i fällan och hoppas på Red Sonja. Arnold spelar ännu en barbar, som ser ut exakt som Conan och pratar exakt som Conan men inte är Conan. Men av outgrundlig anledning har han inte huvudrollen – det har Brigitte Nielsen. Hon som var gift med Sylvester Stallone under hans storhetsperiod och var med i Surreal Life på VH1 häromåret. Brigitte Nielsen är en plågsamt värdelös skådespelerska. Och Red Sonja är en ursäkt för att hon ska få visa hud och låtsas att hon kan fäktas. You do the math.

Så, det var det. Anledningen till att första Terminator inte är med är att jag bestämde mig för att låta andra filmen representera serien. Annars hade den kommit efter Predator, för det fåtal som undrar.

Andreas Lundstedt

[poll id=”5″]