Tony är en njutbar biopic om Anthony Bourdain, kocken som nådde rockstjärnestatus innan han oväntat gick bort 2018. Till skillnad från många andra biopics handlar denna om den tämligen oglamorösa tiden långt före det stora genombrottet. Matt Johnson (Blackberry) regisserar ett underhållande coming of age drama, med fantastiske Dominic Sessa som Tony.
När 19-årige Tony misslyckas med att knipa ett författarstipendium som var tänkt att finansiera sommarlovet, rymmer han hemifrån på vinst eller förlust. Målet är den välbärgade lilla kuststaden Provincetown, i Cape Cod, Massachusetts. Varför? Jo, drömtjejen Nancy (Emilia Jones) ska finnas där. Och vad gör man inte för kärleken?
Det dröjer inte länge innan pengarna sinar och han hamnar i trubbel. I samband med det möter han en äldre kock (Antonio Banderas) som driver en charmig liten fiskrestaurang. Där jobbar bland annat partydjuret Sal (Leo Wodall) och så får vi några smakprov på komikern Stavros Halkias skådespelartalang. Den senare spelar här en excentrisk kock (också med namnet Stavros), medan han just nu är mest omskriven som Joe Rogan-kritiker. Du kan för övrigt se en nysläppt special med Halkias på Netflix. Även om det inte är Bill Burr nivå på insatsen i filmen gör han en minnesvärd karaktär. Det är inte bara en cameo alltså.
Spår av stjärnkocken
Banderas är ändå den som lyfter den här filmen tillsammans med Sessa i huvudrollen. Båda är riktigt vassa. Dramat växlar sömlöst mellan dråpligt skojigt och varmt melankoliskt. Samtidigt lägger regissören Johnson vissa spår och ingredienser för att vi ska få en hint om hur Tony så småningom blev stjärnkocken Anthony Bourdain. Även om filmen inte tar oss med ända fram dit. Visst, det är en aning för pajigt på sina ställen om vi ska komma med någon invändning på en i det stora hela väldigt underhållande skapelse.
Drivkraften för Tony pendlar mellan att få tjejen på fall och att finna sig själv och meningen med tillvaron under en händelserik sommar. I någon mån kan hans inställning beskrivas som det kända amerikanska ordspråket “when life gives you lemons, make lemonade”. Och det gjorde Anthony Bourdain.
Lämna ett svar