Populära teman på bioduken

Vissa typer av historier återkommer gång på gång på bioduken. Det är helt enkelt tacksamma genom att vara relaterbara eller kretsa kring sådant som väcker de känslor vi vill uppleva när vi ser en film. Här kommer vi att beskriva fyra teman som funnits med som en central del av handlingen eller utgjort en del av kulissen, i ett stort antal filmer.

Casinot platsen där drömmarna infrias

Casinot har alltid haft en särskild dragningskraft. Det är en plats där vardagen lämnas vid dörren och där varje snurr på rouletten, varje kort som vänds, bär på löftet om att något stort kan hända. Här möts människor från alla bakgrunder, förenade av spänningen och förhoppningen om en vinst som kan förändra livet. För regissörer och författare är casinot tacksamt , det är som en scen där dramatiken uppstår naturligt. Glädje, besvikelse, mod och risker utspelar sig i realtid. Här  finns här en känslomässig utveckling: spelaren anländer med en dröm, kämpar mot oddsen och kan, om turen och skickligheten står på deras sida, lämna som en vinnare. Casinot är på så sätt mer än bara spel, det är ett koncentrat av mänskliga drömmar och berättelser, en plats där allt känns möjligt, åtminstone för en stund. Filmen Casino från 1995 skildrar detta på ett svåröverträffat sätt.

Fysiska casinon har något tidlöst över sig men även ett  casino med visa kort online kan bjuda på spänning och elegans och en rad erbjudanden vid sidan av många spel. Filmen All in: The Poker Movie från 2012  skildrar sådana miljöer.

Idyllen som gömmer en mörk hemlighet

Småstaden där allt inte är som det först verkar är ett av de mest tidlösa och lockande filmteman som finns. På ytan möts vi av perfektion – en småstad där alla hälsar på varandra, soliga gator, blommande trädgårdar och ett till synes tryggt och harmoniskt liv. Men under den välputsade ytan döljer sig något som skaver: en osagd historia, ett kollektivt svek eller en hemlighet som alla känner till men ingen vågar prata om.

Det här temat fungerar så bra på film eftersom kontrasten mellan det vackra och det obehagliga skapar spänning redan innan sanningen avslöjas. Regissörer använder ofta idyllen som ett sätt att först locka publiken till att slappna av, för att sedan successivt låta fasaden rämna. Färgerna kan blekna, ljudbilden förändras och små detaljer börjar kännas obehagliga.

Exempel på detta finns i allt från David Lynchs Blue Velvet, där den välordnade förorten döljer våld och korruption, till The Stepford Wives, där perfekta hemmafruar visar sig vara något helt annat än de verkar. Även thrillers som Get Out använder idyllen som en fälla – en trygg plats som långsamt förvandlas till en mardröm.

Motsatsen till den störda idyllen är också intressant på film. Alltså miljöer som vid första anblicken är brutala, slitna eller rent av fula, men där en oväntad skönhet växer fram. Det kan vara en karg industristad där mänsklig värme blommar, eller en krigszon där kärlek och solidaritet spirar mitt i kaoset. Ett exempel är filmen Slumdog Millionaire, där Mumbais fattigkvarter rymmer både brutal misär och livsglädje. Children of Men bygger på samma kontrast. En dystopisk, smutsig framtidsvärld ger utrymme för hopp och mänsklig omtanke.

Hjältens utveckling genom framgång och motgång

Joseph Campbells koncept Hero’s Journey, alltså hjältens resa,  är en berättelsemodell som har blivit en av de mest använda i filmhistorien. Den bygger på att huvudpersonen lämnar sin trygga värld, ställs inför prövningar och motgångar, och slutligen återvänder hem, förändrad och med ny insikt. För regissörer är detta tacksamt eftersom strukturen ger både en emotionell resa och ett naturligt driv i handlingen. Publiken får följa en utveckling som känns både universell och personlig, och som ofta speglar våra egna livserfarenheter.

Tänk på Frodo i Sagan om ringen. Han börjar som en enkel hobbit i Fylke, men kastas in i ett uppdrag som är  mycket större än honom själv. Vägen är fylld av frestelser, förluster och svåra val, och när han återvänder är han inte längre densamma – även om Fylke är oförändrat. Ett annat exempel är Luke Skywalker i Star Wars. Från lantpojke på Tatooine till jediriddare, hans resa följer Campbells modell nästan punkt för punkt. I båda fallen är det blandningen av personliga prövningar och storslagna äventyr som gör att publiken engageras på djupet. Hjälteresan ger helt enkelt berättelser en tidlös kraft som fortsätter att fängsla.

En främling dyker upp och förändrar allt

Främlingen som förändrar allt är ett tema som ofta används för att skaka om en stillastående berättelse. I en by, en familj eller en liten gemenskap där livet går sin invanda gång, dyker plötsligt en ny person upp – ibland charmig och inspirerande, ibland mystisk och oroande. Deras närvaro bryter rutiner, väcker känslor eller kanske bortträngda minnen och tvingar andra att omvärdera sina liv. Främlingen fungerar som en katalysator i filmer som Bagdad Café och Arrival. Mötet med främlingen kan vara ödesdigert men också livsförändrande på ett positivt sätt.