Stockholm Filmfestival – Recensioner 2005
A history of violence av David Cronenberg
Peo tycker: Viggo Mortensen gör en laddad insats i denna
fullträff av Cronenberg. Idyllen krossas för huvudpersonen Tom Stall när några skumma män besöker hans lilla restaurang i byn Millbrook, Indiana. A history of violence bjuder på en underfundig humor i brutala vålds- och sexscener, total närvaro av skådespelarna och en story som håller en fastklistrad i biofåtöljen. Ed Harris är som vanligt skrämmande bra, här i en mindre roll.
Festival av Annie Griffin
Peo tycker: Ganska charmig snustorr brittisk svart humor med några sidostorys för mycket. Festival utspelar sig under den årliga Edinburgh Fringe Festival i Skottland. En del av filmen handlar om en tävling bland stå-upp komiker och en annan del handlar om små teateruppsättningar. Sköna och ganska jobbiga karaktärer presenteras i filmen, bäst av dessa är Stephen Mangan som spelar kändisen Sean Sullivan. Men regissören lyckas inte riktigt hålla intresset vid liv i alla sidoberättelser, som är lite ojämna.
Forty Shades of Blue av Ira Sachs
Dan tycker: En vemodig film och en tilltalande uppvisning i Actors Studio-agerande. En lysande Rip Torn gör Alan James, en framgångsrik och beundrad äldre producent inom den svarta soul-scenen i Memphis. Laura, hans unga ryska modell-flickvän och filmens egentliga huvudperson, söker med shopping och annat mota tristessen som präglar deras kärleksrelation. Visst måste livet innehålla något mer än detta, ekar genom hela filmen. Korta stunder av lycka, speciellt då de skojar med sitt gemensamma barn, förmår inte fördriva tomheten. När Alans vuxna son från ett tidigare äktenskap kommer på besök vrids berättelsen åt. I Forty Shades of Blue speglar tomrummen i scenerna personernas oförmåga att på djupet nå fram till varandra. Därför kan denna skådespelardrivna film nog av vissa upplevas som väl långsam.
Lämna ett svar