En vacker dag…

Sandra (Léa Seydoux) är en ensamstående mamma, som dessutom tar hand om sin sjuka och allt mer glömska pappa. Franska regissören Mia Hansen-Løve (Bergman Island, Dagen efter denna) har skapat ett bitterljuvt romantiskt drama i En vacker dag. 

Komplicerade relationer i bitterljuvt drama

Med en 8-årig dotter, en sjuk pappa och ett ansvarsfullt jobb som översättare är livet inrutat. Sandra har dessutom som änka inte ens några tankar på att gå in i en romantisk relation igen. Hennes kärleksliv är bakom henne, påstår hon. När hon av en slump råkar träffa en gammal vän till sin fd man, kommer hon på andra tankar. Clément (Melvil Poupaud) ​​väcker känslor till liv som hon inte trodde var möjliga. Ett litet problem bara. Han är gift. 

Mia Hansen-Løve har skapat ett autentiskt romantiskt drama. Tricket från regissören verkar vara att väva in egna personliga erfarenheter i det manus hon skrivit själv. Det skänker händelserna en äkthet. Den sjuka pappan är t ex baserad på hennes egen pappa. Några anteckningar som han skrev strax innan han blev sjuk, läses upp i filmen. Dessutom imponerar regissörens gamla farmor (Jacqueline Hansen-Løve) i en mindre scen. Djupt personligt, realistiskt och bitterljuvt alltså.

Pappan Georg (Pascal Greggory) i filmen som nyligen var en omtyckt filosofiprofessor har fått en funktionsnedsättning i nervsystemet, Bensons sjukdom, som är obotbar. Att se tydligt och tänka klart är inte längre möjligt. Den pappa Sandra känner finns inte mer.

I vår egen lilla bubbla

Är det en tillräckligt intressant människas värld vi får ta del av eller är det ganska intetsägande och för vardagligt? Ja, det hänger kanske på hur nära detta drama vi befinner oss. Om det går att relatera till vår egen lilla bubbla. Att bara känna igen sig har också ett värde. 

En gemensam nämnare mellan dessa två berättelser, den gifta mannen och den sjuka pappan, är väl Sandras frustrerande känsla av att inte veta hur mycket hon ska orka engagera sig emotionellt i relationerna. Nära som drabbats av svåra sjukdomar kan dränera en på energi som inget annat. Men så uppstår det små lyckliga ögonblick mitt i allt. 

Sandra spelas precis som väntat mycket skickligt av Léa Seydoux (Blå är den varmaste färgen).

De anhörigas sjukdom

Demens kallas ofta för “de anhörigas sjukdom”. Anledningen är att sjukdomen gör det ytterst slitsamt för nära anhöriga till någon som glömmer mer och mer. Det ser vi spår av i Sandra som blir emotionellt utmattad av att försöka hjälpa sin pappa. Vi får också en inblick i lätt deprimerande franska vårdhem för äldre.

Kärleksrelationen ger som kontrast Sandra njutning och det får hennes bekymmer att blåsa iväg, åtminstone för stunden. Eftersom relationen med gifta Clément är komplicerad tär den ändå på henne. Hur mycket orkar man engagera sig emotionellt i en så komplicerad relation? En relation som inte är perfekt men ändå viktig. Värt att fundera vidare på.

Göteborg Film Festival 2023 visade filmen.

Originaltitel: Un beau matin
Internationell titel: One fine morning
Land: Frankrike
IMDb

Senast uppdaterad 27 oktober, 2023.