Recensioner

Gosford Park

Regi:  Robert Altman
Manus:  Robert Altman, Julian Fellowes
Skådespelare:  Michael Gambon, Kristin Scott Thomas, Camilla Rutherford, Maggie Smith, Charles Dance, Geraldine Somerville, Tom Hollander, Natasha Wightman, James Wilby, Claudie Blakley
Premiär:  2002-09-06
Språk:  Engelska
Längd:  137
Betyg:  4

Filmen Gosford Park är gjord av Robert Altman som tidigare bland annat gjort Short Cuts, Pret-a-Porter och The Player. Gosford Park utspelar sig på en engelsk herrgård med samma namn någon gång på 1930-talet. Adelsfamiljer och annat fint folk är inbjudna av gårdens ägare, Sir William McCordle (Michael Gambon) och Lady Sylvia McCordle (Kristin Scott Thomas) för en jakthelg.

De rika och berömda bor på övervåningen medan deras medföljande tjänare får bo på undervåningen. Tjänarna tilldelas inte enbart rum att dela med andra likartade pigor och påklädare, utan också deras arbetsgivares efternamn – så att det blir lättare att hålla reda på vem som tillhör vem. På undervåningen härjar även en hierarki enligt tjänarstatus, mycket likt den hierarki efter titlar som lyder på våningen ovanför.

Skvaller och utbyte av information är en del av allas vardag, spelar ingen roll vilken våning de bor på, och det står snart klart att alla är ute efter något. Intriger av alla de slag tar plats under en helg på Gosford Park, och när ett mord sker börjar filmen allt mer likna en Agatha Christie roman, förutom att polismannen som ska lösa fallet inte alls liknar Herculet Poirot – varken till utseendet eller när det gäller förmågan att lösa brott. Alla börjar misstänka alla, och ingen vill lita på någon, och frågan på allas läppar är – “Vem är egentligen mördaren?”

Till en början känns filmen rätt rörig, och det är svårt att hålla reda på vem som är vem, vem som tillhör vem, eller vem som är släkt med vem. Efter ett tag så lossnar det dock, och Altman visar än en gång att han är mästare på det han gör. Han har en förmåga att, likt en dirigent som leder en orkester, ha full kontroll på allt och alla. Även om fotografiet inte är lika spektakulärt som i “The Player” med sin långa öppningsscen, så känns det avslappnat och lekfullt. Vi ledsagas av Altman genom ljud och bild, där ljudet inte nödvändigtvis är relaterat till det vi ser, vilket ger oss viktiga ledtrådar till allt som sker.

Filmen är full av fantastiska skådespelare, som så ofta är med Robert Altmans filmer, och ni kan se fram emot verkligt bra prestationer av bla Helen Mirren, Kristin Scott Thomas, Maggie Smith, Emily Watson, Jeremy Northam, Richard E. Grant, Stephen Fry, Kelly Macdonald, och Tom Ryan Phillippe som intrigsökande påklädare med skotsk dialekt gör bra ifrån sig.

Manuset är skrivet av Julian Fellowes, efter en idé av Robert Altman och Bob Balaban, och även om filmen känns lite lång ibland med sina 137 minuter, så är varenda minut nödvändig för att förklara vem som är vem i första akten av filmen.

“Gosford Park” är underhållande av andra skäl också – den kan ses som en kritik av ett klassamhälle i miniatyr. Inte bara det uppenbara med vem som bor på vilken våning, utan också vad som kan hända när dessa osynliga men väl påtagliga gränser överträds - från båda håll. Tjänarna framställs ofta som karaktärer med mer djup än rikemansfolket på övervåningen, som i sin tur nästan förgås av sin längtan efter mer pengar. Men, den riktiga frågan kvarstår - vem är egentligen mördaren?

- Tess Lindberg


Kommentera

Tema av Anders Norén