Recensioner

Others, The

Regi:  Alejandro Amenábar
Manus:  Alejandro Amenábar
Skådespelare:  Nicole Kidman, Fionnula Flanagan, James Bentley, Alakina Mann, Eric Sykes, Elaine Cassidy, Christopher Eccleston mfl
Premiär:  2002-02-15
Språk:  Engelska
Längd:  101
Betyg:  4

Andra världskriget har just nått sitt slut och på den ödsliga ön Jersey sitter den unga Grace och väntar förgäves på att hennes make skall komma hem från kriget. Hon har ensam fostrat sina två barn i den vackra och mörka viktorianska herrgård hon trott är den enda säkra platsen för barnen. De är dock inte säkra längre. Den dag tre nya tjänare dyker upp vid hushållets trappa börjar häpnadsväckande saker att ske. Graces dotter berättar att hon har sett, och pratat med, uppenbarelser som kommer och går i huset. Till en början vägrar den djupt troende Grace att tro på barnet, men efter en tid börjar även hon ana att en inkräktare befinner sig inom huset väggar.

Vem är där? Och vad vill de Graces familj? För att nå svaret måste Grace överge allt hon tror på och stiga in i det övernaturliga. För att skydda sina barn från ondskan är hon villig att göra vad som helst.

The Others är en välgjord psykologisk rysare av spanska 29-årige regissören Alejandro Amenábar. Tidigare har han gjort Open Your Eyes, som nyligen gjordes i nyversion; Vanilla Sky av Cameron Crowe.

Nicole Kidman har spelat flera riktigt psykologiskt avancerade roller tidigare (Bangkok Hilton, Lugnt Vatten) och hon passar förträffligt i rollen som Grace. Övriga skådespelare är också väl valda, främst tänker jag då på de två barnen som lider av ljusallergi.

Mörker och ljus har stark symbolkraft, vilket utnyttjas effektivt rakt igenom hela berättelsen av Amenábar. Mörker är alltid otäckt, men genom att dessa barn inte får utsättas för ljus blir till och med ljuset läskigt och något som måste undvikas. Liksom i Open Your Eyes är han här mycket skicklig på att snärja in betraktaren i en psykologiskt intelligent film. The Others är lika tät som dimman som omger herrgården. Man sitter långa stunder på helspänn. Denna stämning är skapad med mycket enkla medel, utan avancerade specialeffekter eller datoranimationer. Inget forsande blod eller övervåld.

Scenografin och fotot är snyggt. Det sparsamma ljuset utnyttjas till fullo. Musiken som komponerats av Amenábar är klassisk med bland annat chello- och flöjtsolon som förstärker filmens traditionella känsla. Amenábar har också komponerat filmmusiken till en av förra årets absolut bästa filmer, Fjärilens tunga.

Visst finns här några lik i garderoben i denna film, men på det hela taget är det en riktigt välgjord film som har alla möjligheter att bli en klassisker.

Per Olof Sandholm

Kommentera

Tema av Anders Norén