På bio nu, Recensioner

R.M.N. – Kall vinter

R.M.N. - Kall vinter

R.M.N. - Kall vinter © Njutafilms

Regi
Med
Längd 2 timmar 5 min

RMN är en titel som instinktivt för tankarna till Rumänien, men förkortningen är istället rumänska benämningen för magnetkamera (MRT, magnetisk resonans-tomografi). Kameran synar människans inre och det är regissörens ambition med R.M.N. – kall vinter. 

Betyg 4/5

Skarpladdad osämja av rumänsk mästerregissör

Stabilt byggda Matthias (Marin Grigore) arbetar på slakteri i Tyskland, medan frun Ana (Macrina Barladeanu) är kvar hemma i en bergsby i Transylvanien med en ängslig son. Parets relation är hårt ansträngd. Han har dessutom ihop det med Csilla (Judith State) som blivit chef på byns populära bageri. Vettskrämd av något han sett i skogen på väg till skolan har sonen slutat prata. Matthias avbryter plötsligt jobbet och tar sig tillbaka för att försöka ställa saker tillrätta. Lättare sagt än gjort ska det visa sig. Motsättningarna i byn är på väg att eskalera med lokal arbetskraft som beger sig västerut, medan utländsk ännu billigare arbetskraft anländer och därmed dumpar lönerna. Och så lurar något i skogen.

Csilla (Judith State) och Matthias (Marin Grigore) i R.M.N. – kall vinter. © Njutafilms

Regissörens omskakande debutfilm 4 månader, 3 veckor, 2 dagar (2007) står sig än i dag som en klassiker inom rumänska nya vågen. Abortfrågan var central i den filmen, men också hur människor hanterar omständigheter utanför ens kontroll. Då var det i form av en skoningslös diktatur kombinerat med abortförbud. I denna film är det EU och arbetskraft som måste migrera bort från hem och familj för att hitta jobb. 

Rädsla för det okända

Med en vid fokus av det bergiga vinterlandskapet skapar filmfotografen Tudor Vladimir Panduru en dämpad, kall, mörk och lätt dyster, hotfull stämning. Genom långa scener etablerar han en närhet till karaktärerna. Det möjliggör också för skådespelarna att visa sin höga kvalité. Mest imponerar Judith State som Csilla, en kvinna som anställer utländsk personal på bageriet. Marin Grigore spelar också huvudrollen som Matthias förträffligt. Dessa två viktiga karaktärer symboliserar den interna konflikt många säkert känner för den problematik filmen lyfter. 

Rädsla för det okända används ofta på ett effektivt sätt för att skrämma i film. Här är det bland annat vild natur inpå knuten. Matthias unge son Rudi måste gå ensam genom skogen till skolan varje morgon. Lättare sagt än gjort när man är liten och dessutom sett en skum man mellan träden. Björnar rör sig också i området. Så någon får snällt eskortera honom till skolan.

Fader-son relationen illustrerar hur vi försöker lära oss att hantera rädsla för det okända. Pappan Matthias understryker för sonen att det inte finns något att vara rädd för. Franklin D. Roosevelts klassiska ord om att rädslan är det enda vi behöver frukta må vara hur inspirerande som helst, men är ändå inte helt lätt att tillämpa i den hårda verkligheten. Om det så är björnar i skogen, förändringar i samhället eller arbetskraft från Sri Lanka. 

Starkt imponerande

Katolska kyrkan spelar en passiv roll i samhället i stort numera och befinner sig i bakgrunden av denna story, med en präst som närmast verkar skrämd av sin församling. Någon orädd ledargestalt som kan dämpa rädslan i byn syns inte till. I det tomrummet som uppstår har mobben fritt fram att piska upp sin allt mer irrationella skrämselpropaganda. Filmen riktar kanske ändå mer kritik mot individer som låter sig skrämmas och inte gör försök till konstruktiva lösningar på problem. Fyrkantiga bidrag och regler från EU som anses förvärra situationen kritiseras också. 

R.M.N. – kall vinter © Njutafilms

En del symbolik och specifik kontext går möjligtvis förlorad när regissören vänder sig till en rumänsk publik. Men det skapar också nyfikenhet på att försöka förstå situationen i Rumänien. Till skillnad från Sverige är det både inhemsk arbetskraft som tvingas söka jobb i andra länder och utländsk lågavlönad arbetskraft som söker sig dit. 

Filmens allra mäktigaste scen beskriver konflikten i byn i en lång hetsig diskussion på ett stort möte då byborna samlats. Scenen är filmad i ett svep helt utan klipp. Det är tydligen dessutom baserat på en verklig händelse som är känd och omdiskuterad i landet. För oss utomstående är ordväxlingen fascinerande och känns delvis igen från hur debatten gått även i Sverige. Som filmscen är den starkt imponerande. Efter den urladdningen höjer filmen insatserna ytterligare. Snart får vi ännu mer att fundera över.

10 bästa filmerna 2023

Originaltitel: R.M.N
Land: Rumänien, Frankrike, Belgien
IMDb

Senast uppdaterad 2 mars, 2023.

Mer
Normal film
Normal

Tonårstjejen Lucie försöker ta sig an livets utmaningar med en livlig fantasi. Att framstå som normal när livet är kaos Läs mer

Houria
Houria

Houria drömmer om att dansa i den algeriska baletten. Hon försörjer sig som städerska, och fyller på kassan genom vadslagning Läs mer

Blomster film
Blomster

Emma träffar ett gäng ungdomar på ett open air. Medan de rör sig från fest till fest smälter hon in Läs mer

Pamfir
Pamfir

Ukrainska regissören Dmytro Sukholytkyy-Sobchuk lyckas få till en skakande samhällskritik i debutfilmen Pamfir från 2022.

Dalva
Dalva

Dalva är 12 år när hennes pappa grips av polisen och hon själv därför blir omhändertagen av socialtjänsten. Långfilmsdebuterande franska Läs mer

No bears
No Bears

Iranske regissören Jafar Panahi (3 kvinnor) fortsätter trots fängelsedomar, yrkesförbud och diverse trakasserier från landets regim att skapa mäktig film. Läs mer

Lämna ett svar