De fem djävlarna

Joanne är simläraren vars dotter har ett exceptionellt luktsinne. Franska De fem djävlarna blandar friskt i ett kontrastrikt drama med inslag av fantasy och mystik. Stjärnskottet Adèle Exarchopoulos (Blå är den varmaste färgen) spelar mamman. 

Lukt kan inte förmedlas än på bio, även om många mindre lyckade experiment gjorts. När Joannes unga dotter Vicky (Sally Dramé) luktar på en burk och fullständigt knockas, är det ändå inte svårt att föreställa sig stanken. Hon samlar på dofter i små burkar och klistrar på lappar skapad med hjälp av en märkmaskin. Burken märkt med “Mamma” innehåller ullfett som kan användas till att smörja in kroppen. På så vis bibehåller man kroppens värme längre. Den kommer väl till pass om man vill simma i den kalla turkosfärgade sjön i dalen utanför alpbyn. Och det vill Joanne. Hon är noga med att ha med sig någon som håller tiden, för annars riskerar det bli farligt. 20 minuter får därför räcka. Dalgången, sjön och de mäktiga Alptopparna skapar en visuellt tilltalande inramning för filmen. 

Blandar genre

Med skarpa dofter tycks Vicky kunna förflytta sig i tid och rum tillbaka till när mamman var tonåring och hon själv inte fanns. Dessa övernaturliga inslag av fantasy bygger upp filmens mystik. Regissören Léa Mysius (Ava) andra film är ett ambitiöst projekt som vill mycket. De fem djävlarna blandar genre på ett intressant sätt, tills det blir för spretigt. Filmen introducerar också flera olika teman. Var för sig skulle de kunna vara intressanta att utforska närmare. Mest dominerande och intressantast är den om etnicitet och mobbning som Vicky utsätts för i skolan. Hennes vildvuxna, yviga frisyr beskriver skolbarnen som en toaborste. 

Inledningsvis greppar mysteriet som filmen bygger på tag i en, men allt eftersom det klarnar hur det hela ligger till så tappar också filmen riktning och känns istället något för konstruerad. Innan dess är det ändå sevärt och välspelat. 

Adèle Exarchopoulos är inte oväntat en av filmens stora behållningar. Med det sagt kan inte ens hon riktigt blåsa liv i denna story. Sally Dramé som spelar dottern Vicky, stjäl ändå showen i några scener. Kan man se coolare ut än hon gör i kaleidoskop glasögon? 

Vatten över huvudet

Som framgångsrik manusförfattare i grunden har Léa Mysius gett sig själv en rejäl utmaning med denna story, som är skriven tillsammans med filmens fotograf Paul Guilhaume. Tagit sig vatten över huvudet skulle man också kunna säga. Vatten spelar nämligen en betydande roll i filmen då Joane är simlärare och maken Jimmy (Moustapha Mbengue) är brandman.

Skarpa kontraster mellan vatten och eld, ljus och mörker, varmt och kallt är viktiga komponenter i många av filmens scener. Joane har på sig ljusa kläder, medan maken bär mörkare kläder, som för att förstärka den visuella effekten. Kudos till den höga visuella ambitionsnivån.

Titeln för filmen kommer från den sporthall där Joanne arbetar (Centre sportif Les cinq diables).

De fem djävlarna visas under Göteborg Film Festival 2023 i den internationella tävlingssektionen.